Vilhelmina Kyrkstad

Kyrkstäder är i huvudsak en norrländsk företeelse som på vissa platser kan ha rötterna ända ner i medeltiden eller 1600-talet. Kyrkstäder var här förr en nödvändighet eftersom socknarna kunde vara enorma till ytan.

Att närvara vid en kyrkhelg kunde ta flera dagar i anspråk för bönderna och man behövde därför någonstans att övernatta. På så sätt uppstod på lite olika platser små koncentrerade trästadsbebyggelser, vilka endast befolkades under kyrkhelger. I fjällvärlden etablerades mera utpräglat samiska kyrkstäder, med i huvudsak kåtor för övernattning.

Kyrkstaden och kyrkhelger i Vilhelmina

Vilhelmina kyrkstad
Marknad i Vilhelmina kyrkstad. © Vilhelmina museum

Vilhelminas kyrkstad uppstod på 1840-talet då ett område på prästbordets mark, strax nedanför Kyrkberget, avsattes för kyrkstadsbebyggelse. Här gick ofta flera bönder samman och uppförde en gemensam stuga där då varje hushåll, eller hemman, fick dispositionsrätt till en eller ett par kammare. Ofta fick de olika kamrarna och stugorna namn beroende på varifrån ägarna kom, exempelvis Råselestugan, Nol-om myr´n-kammaren, Hacksjökammaren o s v. Den stuga som uppfördes sist lär ha byggts på mitten av 1890-talet. Nordost om kyrkstan placerades kyrkstallarna.

Ända fram till mitten av 1800-talet fanns det bestämmelser om att man måste infinna sig till vissa gudstjänster, men trots närvarotvång så upplevde nog de flesta kyrkhelgerna som lustfyllda avbrott i den annars ganska så enahanda och arbetsfyllda vardagen. Förutom deltagandet i gudstjänsterna gav vistelsen på kyrkplatsen många tillfällen att få träffa vänner och bekanta, vilka friskt delade med sig av nyheter och skvaller från andra byar och socknar. Kanske någon anhörig gått bort helt nyligen och skulle jordfästas. Eller kanske hade man sån tur att man blivit inbjuden till bröllop, eller att närvara vid något dop.

Grabbar i kyrkstaden
© Västerbottens museum

I tillfälligt inrättade handelsbodar, marknadsstånd och kaffestugor kunde man bland annat köpa grannlåt, starka drycker och sådant som inte kunde produceras hemma på gården. Ibland blev det nog lite väl mycket nyttjande av starkvaror under kyrkhelgerna, för ett ständigt återkommande diskussionsämne i de gamla dokumenten är det förfärliga fylleriet som förekom på många av de gamla kyrkplatserna.

Mellan kyrkhelgerna skulle kyrkstugorna vara låsta och tillbommade, vilket det fanns stränga regler om. I slutet av 1800-talet kom man emellertid att frångå denna princip och allt oftare började stugorna bebos permanent. Framför allt var det tillresta och egendomslösa som bosatte sig i kyrkstugorna. Detta ledde i sin tur till att olika affärsidkare såg en möjlighet att etablera fasta affärsinrättningar i kyrkstaden. Vilhelmina kyrkplats började förvandlas till ett samhälle.

Branden 1921

Efter branden i kyrkstaden.
© Vilhelmina museum

Så kom då den ödesdigra dagen när mer än halva kyrkstaden brann ner till grunden. Det var på morgonen den 5 september 1921 som elden började i en av stugorna söder om Storgatan. I de gamla timmerväggarna fick elden snabbt fäste och spred sig i en rasande fart från hus till hus. Dessutom påskyndades eldens spridning av att man kastade ut möbler, husgeråd och andra föremål mellan husen, vilka i sin tur antändes och förde elden vidare. I kampen mot detta eldhav hade man endast tre mindre brandsprutor att tillgå. Klockan fem på eftermiddagen kunde man konstatera att hela kyrkstadsbebyggelsen söder om Storgatan, drygt 50 byggnader, brunnit ner till grunden. I den utredning som följde kom man fram till att branden orsakats av en bristfällig skorstensmur.

Kyrkstaden räddas

Med tiden började de kvarvarande kyrkstugorna på den norra sidan om Storgatan att förfalla och någonting måste göras om den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skulle kunna räddas åt eftervärlden. På 1960-talet började därför Vilhelmina kommun att köpa in de gamla husen för att få till stånd en restaurering, vilken blev klar 1975. Från att enbart ha fungerat som privatbostäder och affärslokaler etablerade man nu även rumsuthyrning för tillfälliga övernattningar. I dagsläget har Vilhelmina kommun påbörjat ytterligare en restaurering och uppfräschning av kyrkstadsområdet.


Bo i kyrkstaden!
Länk till Vilhelmina turistbyrå. Öppnas i nytt fönster.

Vill du prova att övernatta i kyrkstaden är du välkommen att kontakta
Vilhelmina Turistbyrå
tel: 0940-398 86.